Jobb

Fortsätta jobba

– Jobbar du nåt?
Det är en vanlig fråga pensionärer emellan nu för tiden. Jag har ju inte varit pensionär förr, men jag har inget minne av att pensionärer i ex. min mammas generation fortsatte jobba efter 65 års dagen. Kan det ha berott på att pensionen var så mycket bättre, så de klarade sig utmärkt på den? Kan det ha berott på att de var vana att leva så sparsamt, så pensioneringen var ingen större förändring i ekonomin? Eller var de så utslitna och därför inte orkade jobba?
Mitt minne av mammas pensionärsvänner är att de var pigga och alerta. Under snöföre tog de sparken till varandra för att sitta och handarbeta och äta god, hemlagad mat. Andra tider gick de till varandra. Barnen erbjöd sig alltid att skjutsa, men fick oftast till svar:
– Nej, jag måste röra mig. De hade förstått vikten av motion.
Någon gång per år gick de ut och åt på restaurang och eftersom det inte var vanligt i deras vardag, klädde de upp sig i bästa kläder. Deras pensionärstillvaro gav alltså ett positivt intryck. Jag har i alla fall inget minne av att de klagade på ”den låga pensionen”, utan klagomålet kunde sträcka sig till att benen värkt på natten och förhindrat nattsömnen. Men på dagen var det glömt när de satt tillsammans med sin rotslöjd, eller stickning.

Nu är det annorlunda. Flera av mina pensionärsvänner fortsätter, liksom jag, att jobba. Och varför jobbar vi då?
Ja, för min egen del är skälen två:
1. Det ger extra pengar. Skall jag fortsätta leva på den utgiftsnivå jag hade under lärartiden, måste jag få in extra pengar. När jag gått i pension och förstått hur liten pensionen är (eller hur stora mina utgifter är), gick jag till en privat ekonomicoach. Hon sammanfattade det ekonomiska läget så bra:
– Nu måste du förhålla dig till att detta är din pension och den kommer inte att höjas, som lönen gjort. Dina utgifter måste då rymmas inom den summan, så du har två val. Antingen drar du ner på dina utgifter, eller så ökar du din inkomst genom att jobba lite.
Eftersom jag vill behålla djuren, huset och annat som kostar – och hinna njuta av dem; så väljer jag att jobba deltid. Dessutom lever jag så mycket mer sparsamt nu, jämfört med den tiden jag jobbade!
2. Det ger utmaningar och sociala kontakter. Just nu jobbar jag två timmar/vecka på Rymdcampus här i stan där jag undervisar forskarna och doktoranderna i svenska. Så enormt roligt och stimulerande att träffa intresserade vuxna från olika länder: Indien, Kina, Japan, Tanzania, Iran, Tyskland, Frankrike, England mfl. Till detta kommer att jag blivit säkrare i min engelska, då det är deras arbetsspråk och jag ofta måste förklara på engelska.
Nästa vecka börjar jag jobba halvtid på en grundskola här i stan, där jag skall stödja en elev i kärnämnena. Det blir en utmaning att få eleven att intressera sig för skolan och få till en utveckling, så det ser jag fram emot.
Det positiva med det här jobbet är att jag där får kollegor och hamnar i ett jobbsammanhang. På lagom nivå, för jag har inget intresse nå mer av att ingå i något större utvecklingsprojekt, eller betygsätta elever! Det är undervisa jag gillar.

Så även om jag var rik som ett troll, skulle jag jobba lite grann. Det är så roligt att träffa elever och få klura ut hur jag skall lägga upp lektionen. Och jag vill absolut inte ha något långt förordnande på hela läsår och heller inte mer än halvtid, för jag vill ju äntligen hinna med det andra nu: hinna bjuda hem vänner på hemlagad mat, hinna vara ute med hundarna, hinna gå på gymmet och nu: starta upp mitt lilla trädgårdsland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.