Hantverkare

Doris Wiklund


Som bekant planerar jag att återuppta mitt gamla vävintresse. Ja, precis: det är ett ”intresse” och sedan får vi se om det känns lika roligt att väva nu, som det gjorde för sådär 40 år sedan.
40 år!
Det är märkligt med år.
40 år är en lång tid, men när jag tänker tillbaka till vävkursen jag gick som 25 åring, så känns många stunder väldigt nära. Jag kommer fortfarande ihåg doften i vävsalen, läraren och de flesta av vävarna jag vävde.
Det jag däremot har sämre minne av, är de andra kursdeltagarna.

Nåväl. Igår kväll besökte jag min gamla vävlärare Doris Wiklund. Jag gick en kvällskurs för henne, samtidigt som jag jobbade på Hemslöjden. Även om jag inte kommer ihåg vilka de andra eleverna var, kommer jag ihåg vilken hund jag hade just då: en golden retriver; Pimo, som fick följa med in på skolan.
Märkligt att det inte fanns några hundallergiker på den tiden?

Mötet igår med Doris var en riktig energigivare och inspiration!
Doris är 89 år och fortfarande aktiv vävare. Hon visade mig förstås det hon vävt och det hon just nu vävde. Förutom vävningen höll hon på med knyppling, som anses som ett av de svåraste handarbetet som finns.
Jag frågade henne vad det var som var så bra med just vävning och hon svarade så här:
Först och främst ger vävning så bra träning. Du rör hela kroppen när du sitter på vävstolen och för skytteln från sida till sida, du måste ofta resa dig upp för att ex. rulla fram varpen och du måste krypa in under vävstolen för att rätta till något. 
Hon fortsatte:
– Sedan är det så bra för psykiska måendet för du kan bara tänka på vävningen just då. Du måste alltså lämna alla bekymmer och fokusera på nuet.

Själv var hon ett bra exempel på vävningens goda egenskaper: Trots ålder och en hel del krämpor, så skötte hon hela hushållet själv och hade ett så positivt sinnelag. Nära till skratt och påhittig då det gäller att hitta lösningar på problem. Hon berättade att hon hade svårt att ta sig upp efter att hon krupit in under vävstolen för att knyta om något snöre.
– Sockarna bara gled iväg och jag fick inget stöd när jag skulle ta mig upp.
När hon funderade på hur hon skulle lösa det, kom hon att tänka på barns gummerade sockor och köpte sådana till själv. Glad berättade hon att nu fick hon fäste av sockorna – och kunde ta sig upp.

Vi pratade också om detta att ta tillvara det man har, eftersom det är något som intresserar mig mycket. Hon berättade att hon använder alla sina kläder väldigt länge. Om en blus blir sliten, syr hon på ett band. Likaså gjorde hon med kjolfållar som fransats.

Efter besköt hos Doris, pratade jag med en av mina systrar och förutom det vanliga samtalsämnet just nu: ”Har du börjat med vårstädningen?” – så pratade vi om kvinnorna i Tornedalen och deras vävning.
– Det sägs att vävningen var rena terapin för kvinnorna. Dom fick träffas för att hjälpa varandra med vävarna och  fick syssla med något som bara var deras eget.
Sade min syster som själv både väver, rotslöjdar och stickar.

Så nu har jag och Doris åter fått kontakt och hon har lovat hjälpa mig när jag sätter igång vävningen av sjalarna. Känns tryggt att kunna konsultera henne, för det är som sagt 40 år sedan jag var aktiv vävare.

2 reaktioner till “Doris Wiklund”

  1. Ho ho Margareta !
    Vad roligt med din blogg & Instagram, & att du varit till Doris.
    Brukar oxå vara till henne & Jean men inte sen jag flyttat.
    Doris var min mentor när jag ledde Vävkurser, det var så skönt att få råd.
    Har numera bara en vävstol som är 70 bred, men det räcker till bastuhandukar i lin jag vill väva. Mina som jag vävde för 25 år sen är lika fina som nya, men att väva ett par till vore roligt.
    Men i sommar har jag bestämt att spinna garn, tog fram min spinnrock som jag har monterat ner. Det var Magda som lärde mig konsten för mycket länge sen.

    Gilla

    1. Tack för din kommentar 🙂
      Ja, hon berättade att ni träffats, men inte nå mer då du flyttat.
      Jag funderar också på handdukar i lin – innan jag tar mig an samesjalarna.
      Roligt att höra om spinningprojektet (och inte då den form som finns på gymmet 😉

      Kanske vävning ändå är på väg tillbaka…

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.