Enkelt liv, Trädgård

Parasoll

+ 25 och dagen tillbringas i solstolen under parasollen – med syrenens grenverk som tak.

Har man varit prestationsinriktad där ”göra” varit viktigt; så är en sån här dag utmärkt träning i att bara vara.
Vi har alla olika träningsområden och jag pratade nyss med en annan person – som tränade samma som jag:
Att inte göra nåt!

Fast helt inaktiv är jag inte; jag har hittat en alternativsida om hälsa: http://haraldblomberg.com – som är så intressant…
…så den fördjupar jag mig i; med syrenlövverket som sällskap.

Enkelt liv, Odling

Mangold

IMG_3386

Av alla mina växter i trädgården, är jag mest glad över mangolden.
Den är antiinflammatorisk och alltså därför bra för oss med artros, så jag letade den hela vintern i våra butiker. Den är dessutom så vacker i sin färgkombination: rött/grönt.
Så även om den inte är särskilt svårodlad, så har den en högt värde hos mig.

IMG_3383

Sockerärtorna har nu kommit fram och snart får jag nog börja stödja dem.

IMG_3364

Att gallra bland plantorna, beskrivs ibland som ”så jobbigt!” och det är klart om man har stora planteringar, att det då kan ta tid.
I min lilla trädgård, tycker jag det är enbart roligt och nästan vilsamt.
Idag regnade det, men ett stilla (nåja, inte störtskur i alla fall) regn gör inget om man har bra kläder.

IMG_3391

Förutom mina nyttoväxter, har jag även blommor. Som här ringblommor som jag fick som frön från en av systrarna.
Korgen hittade jag, som mycket annat, på Bumerangen.

IMG_3398

Pelargonerna trivs bra i vår gamla diskbalja. Nåja; ”vår” innebär mina föräldrars första egna diskbalja på 1930 talet. När de gifte sig, flyttade de först in på min pappas gård, men efter ett par år hade min pappa byggt ett eget hus åt familjen och ladugård åt djuren.
Det var säkert mycket jobb med det, men det känns ändå på nåt sätt som mer naturligt: man bygger det hus man behöver – jämfört med nu då man letar på Blocket och direkt tänker på hur man skall ändra huset!

IMG_3389

Mina systrar är också väldigt intresserade av odling och trots att vi bor i helt olika växtzoner (från 2 till 5) så har vi stort utbyte av varandras kunskaper och erfarenheter.
Imorse pratade jag med syster i zon 2 om kompost, tomatplantor och fiberdukar – och hennes spontana slut kommentar var:
”När man hör oss prata, skulle man kunna tro att vi har enorma odlingar – och så är det på pallkragnivå!”
Jag har inte pallkragar, men nivån på odlingen – är på den nivån.

IMG_3400

Någon riktig sol, har vi inte just nu – så då får jag nöja mig med min solpall.

Enkelt liv, Livet

Sommarens ordning

Efter att alla gäster nu åkt och trädgården gjorts iordning; så känns det som att sommaren börjat. Då tänker jag på alla sommarsysslor som väntar – och kanske mer sommarlivet på gården.
Jag är så glad att jag har en gård att vistas på, för jag tror om jag bodde i lägenhet att jag då skulle längta bort, kanske just till en egen gård.


En gård skall ha flera olika sittplatser som inbjuder till att ta en paus.
Saker som man använder ofta, kan hänga framme eller ligga i korgar: på krokarna hänger hundarnas dummys och i korgarna ligger koner, vittringspinnar och annat viktigt.
Nallen sitter och bevakar allt – och allt är köpt på secondhand och fixat med lite färg.


Fågeln gjorde jag på bildlektionen för drygt 50 år sedan. Istället för att vila inne i ett skåp, fick den komma ut och se sig omkring.


Favoritplatsen är på trappan, nu med pelargonerna, citronmelissen och persiljan som sällskap. Pelargonerna har vuxit sig så här fina, från de pyttiga frön som såddes i februari.


Arctos Hundskola har gjort en nystart på så sätt att jag nu erbjuder hundträning för enskilda eller grupper. Det här har också gjort att jag själv fått lust att träna mer strukturerat. Sampo och Love har hela tiden velat göra något, så det är jag som saknat både lust och inspiration.
Jag gillar att handleda hundägare, så jag ser fram emot att börja med det igen – i liten skala.


I trädgården har mangolden tagit sig riktigt bra, så nu börjar man se dess vackra färgkombination: grönt och rött.
Den stora besvikelsen var mina tomatplantor. Eller egentligen var jag inte besviken på plantorna och inte på mig heller, men något hände när de skulle ut i mitt hemgjorda växthus. De vissnade ner allihopa! Kanske för kallt, för stark gödselvatten, för kall jord…eller så något annat de inte tålde.


Allt det vi frösådde för en vecka sedan har tagit sig och det är så spännande att lyfta på fiberduken, för att se hur långt de vuxit.


Trots att kycklingar är så små, så styr de min dag.
Hönsen går ju ute fritt när jag är hemma och om jag måste åka iväg, går de vuxna hönsen lätt att locka in i hönsgården. Det behövs bara lite ”Kom, Kom” – så kommer alla farande för att se vad jag lockar dem med. Kycklingarna kommer också springande, men så kommer någon plötsligt på att den skall ut igen – och får med sig hela flocken på totalt 10 stycken.
Och det slutar med att jag stannar hemma, för att lämna kycklingar på gården utan uppsikt – är riskabelt. Kråkorna har redan upptäckt dem och skulle utan problem kunna knipa en kyckling.


Skulle en icke-hönsägare titta in i mitt förråd, skulle nog den personen tänka: ”Va, stökigt!”
Två av hönsmammorna bor nämligen i en del av mitt förråd och eftersom höns älskar att sprätta – så är det lite ”stökigt”.
Tuppen Petter bor inte här, men går ofta in för att se hur hönorna har det. Kanske han längtar hit ut ibland, där det är lugnt och tyst? I hönshuset är det nämligen riktigt ”stökigt” på kvällen innan alla hönor och unghöns fått plats på pinnarna, för det är viktigt var man sitter:
Ju högre status, desto närmare Petter och det är alltid någon som testar gränserna och sätter sig på fel plats – vilket direkt korrigeras av den höna som äger platsen.


Unghönsen lever för sig själva mesta tiden av dagen, men på kvällen går de in och samsas bra med de övriga hönsen. Det betyder att de får gå in sist och välja de platser som är lediga.


Lite handarbete hinner jag också med, men vävstolen får vänta till hösten. Att väva är en så omständig process, så den kräver tid.
Att sy, däremot, kräver inte alls lika mycket tid – så här har jag börjat med en tunika av en duk jag köpte på Bumerangen. Precis den röda färgen letade jag och dragkedjan får vara brun; eftersom jag hade en brun hemma.
Det här är kreativt skapande på riktigt.


Sommaren är också en tid av läsning. Nu läser jag om den här boken och känner igen mig i så mycket.

Ja, så har sommaren på Utsikten börjat och fortsättningen kommer förhoppningsvis också att bloggas om…

Enkelt liv, Livet, Mat

Tankar en försommardag

En sån fin dag, det varit idag!
Soligt och varmt – och till det den fantastiska grönska som bara är just nu. Och i bakgrunden sjunger allehanda fåglar – så kan det vara bättre?

Under min morgonpromenad nu under sommaren, plockar jag gräs och örter åt kaninerna. Det innebär att jag får böja mig ner ca 10 gånger varje dag. För en ung människa, kan det låta som inget att yvas över – men för mig är det jättebra träning. Precis den här sortens träning pratade lärarna om på den Kostrådgivarutbildning jag gick; alltså vardagsträning.  Jag kommer speciellt ihåg att köra skottkärra lyftes upp som en så bra träning: du tränar hållning, balans och styrka. Perfekt nu inför sommarens gårdsarbete.
Som alla följare vet, så går jag på gym två gånger i veckan och träffar då ofta på folk som är på väg till olika träningsgrupper. Först: det är väldigt bra att folk tränar, men jag har många gånger funderat på dessa människor som verkar så stressade.
De kommer in med andan i halsgropen , skyndar sig att byta om och så snabbt iväg till gympasset. Där är både tempo och ljud på hög nivå, så det är som att stressen från människorna följer med även in i träningsrummet. När jag ser dessa människor, tänker jag att det bästa vore att de bara fick lägga sig ner på en madrass och vila! Eller till och med sova!
Vid ett tillfälle stötte jag på en person som ropade åt mig i dörren att hon hinner inte prata med mig, för hon skulle skynda sig iväg till nästa träningspass.

Vad gör ett sådant livssätt med våra kroppar och vårt psyke..?

Själv går jag på gymmet, när det passar mitt övriga program den veckan. Jag gör mina olika pass helt i egen takt och avslutar sedan med en lång, avkopplande bastu.

Har man som jag, levt ett stressigt liv, känner man igen tecknen hos andra.

Idag var det skolavslutning hos oss i Kiruna och de flesta familjer firar det på något sätt.
Den tanken slog mig tidigare i veckan och jag funderade då på hur jag skulle kunna fira det?
Så. Jag bjöd mina killar jag varit god man för och så medlemmarna i vårt informella matlag – på just Avslutningslunch. Just när vi skulle sätta oss för att äta, dök en annan vän upp – och blev förstås bjuden på mat och kaffe.
Så här vill jag ha umgänget: man hittar anledning till att träffas, lagar enkel mat och bjuder olika människor.

Den här fredagen kommer jag spara i De goda minnenas bank.

Enkelt liv, Hund, Kaninerna, Odling

Utsikt och insikt

Det vi ser omkring oss, påverkar oss mycket. Kanske mycket mer än vi tror.
Nu skall det här inlägget handla om den yttre miljön; alltså utsikten vi har, men jag tror det har lika stor betydelse hur vi har det inomhus. Man brukar ju säga att ens arbetsbord, är en bild av ens inre och då kan man också vända på det och börja med att hålla ordning i sina skåp och lådor – för att få ordning på sitt inre liv.


Från mitt köksfönster kan jag ibland få syn på denna vackra lilla fågel. En blåmes som här bearbetar ett solrosfrö. Det är inte ofta den kommer på besök och kanske just därför det känns så fantastiskt att få titta på hur fint den är tecknad.
Tänk att kunna kombinera olika blå nyanser, med gult och vitt – så perfekt!
Och tänk att det här är en helt gratis upplevelse (ja, bortsett från inköpet av solrosfrön) – på min gård. Jag har inte behövt åka någonstans och inte behövt betala något inträde.
Bara stanna upp och ta mig tid att upptäcka det som finns närapå.


Nu när kaninerna har flyttat in i sitt sommarhägn, ser jag även de från köksfönstret. Jag är ju inte så mycket hos Liisa och Kaisa, men nu när de är här – så passerar jag dem flera gånger per dag och kan i alla fall säga ”Hej” i förbifarten.
Deras värde har också stigit markant, när jag nu tar tillvara på deras spillning…

…som här har hamnat i odlingsbänken för rabarber.
Hur kunde jag tidigare bara slänga iväg deras spillning till ingen nytta? Dessutom var det här med deras spillning ett besvär: ”Åh, nu måste jag/någon skotta ut allt dom lämnat efter sig..!”
Jag tror det hade att göra med TIDSBRIST. Jag jobbade mycket och hade aldrig tid att tänka efter, utan allt löstes på snabbast möjliga sätt. Det snabbaste sättet här var att skotta ut det över stängslet – och sedan åka iväg och köpa jord och gödsel.
Helt tokigt.
Nu är det som att jag bildat en pakt med kaninerna: ”Ni producerar gödsel, mot att jag skaffar mat åt er.”
Det här är nog vårens bästa insikt.


Innan vi gick in för dagen, fick hundarna sitt utlovade tränigspass. Jag hade ju tänkt träna varje dag (!), men det har nu reducerats till en mer realistiskt nivå: 2 pass i veckan. Själv tränar jag två gånger i veckan, så då får hundarna en lika stor dos.
Apportering av dummys är deras absoluta favoritpass och här sitter Sampo redo att dirigeras till den dummy jag visar på. Det här är en så bra övning som kan utföras på en liten gräsplätt och som verkligen ger hjärngympa: man måste sitta still trots att dummyna kastas ut, man måste följa dirigeringen (trots att en dummy kan ligga helt nära en) och till slut måste man avlämna den i handen.


Båda två är duktiga på alla delar och Sampo är dessutom duktig på att ta ett stort språng över kompostgallren som ligger på marken!
Där har rabarbärplantorna legat och gallret håller hönsen ifrån att krafsa upp allt.

Alltså en så bra lördag med både utsikt och insikt.

Enkelt liv, Leva lokalt

”Vad skall du göra i sommar?”

Nu närmar sig sommaren och med den frågan:
”Vad skall du göra i sommar?”
”Ja, jag skall göra iordning mitt grönsaksland och sedan är det dom vanliga sommarsysslorna: rengöra hönshuset, fixa det som behövs på huset – och ta promenader med hundarna.
Jo! och sedan kommer jag ju ha besök av systrarna!”

När jag svarar det, så märker jag att det är antagligen något annat frågeställaren tänkte på.
Nämligen vart jag skall resa.

Jag märker också att förväntningarna på vädret är olika, beroende på hur man ser på sommaren. Om man vill ”resa, bada och uppleva spännande saker”, då vill man oftast ha mycket SOL – och bara lite regn.
Jag hoppas på REGN, så mina växter tar sig och att grundvattnet fylls på. Däremellan vill även jag ha sol, förstås.

”Ja, men vill du inte uppleva något?”
– ”Nu skall jag berätta något spännande som jag upplevt, helt nära mig. I måndags när vi tog vår vanliga morgonpromenad och gick på vår vanliga stig, så såg jag en älgko resa sig upp och trava iväg.Tänkte inte så mycket på det just då, utan vi fortsatte längs stigen.
Då upptäcker jag en älgkalv som ligger alldeles vid stigen! Den försökte resa sig, för att antagligen följa med sin mamma, men lyckades inte komma på benen.
Jag blev så rädd, för tänkte att nu kanske kon lämnar sin helt nyfödda kalv och den ligger där och dör  på stigen. Övergiven av mamman.
Så jag och hundarna skyndade oss snabbt förbi kalven, men jag hann se att den var så vackert brun och hade långa, vingliga ben.
När jag kom hem pratade jag med min bror Jägaren och han var inte alls orolig för att kon skulle lämna kalven, men sade ändå att jag skulle gå förbi där på kvällen för att kolla.
Hela dagen tänkte jag på kalven, så när kvällen kom gick jag dit – och kalven var som väl är borta!
Jag såg den och mamman skymta längre bort, men stannade inte för titta på dom.
Så, man kan uppleva många spännande saker – alldeles nära.”


Gillar man djur och natur, finns det alltså så mycket att uppleva helt nära.
Som det här: Rådbocken har fejat sina horn mot björkstammen, så även om jag sällan ser djur – så lämnar de tecken efter sig.

Men jag gillar sociala aktiviteter också; hela den här veckan jobbar jag  som röstmottagare inför EU valet och det har varit så roligt att lära känna nya människor.
Så man behöver absolut inte resa bort, för att uppleva något nytt.

Enkelt liv, Odling

Stora Städningen


Brukar ni vårstäda?
Det gör jag.
Är man uppvuxen i Tornedalen under 50-talet, så har man fått med sig den Stora Städningen, i generna.
Jag är uppvuxen i ett Tornedalskt hus, som nu skulle kunna beskrivas som compact-living: Huset bestod av ett stort kök, liten kammare och stor sal som enbart användes vid speciella tillfällen. Det stora köket användes till allt: laga mat och baka bröd förstås och då utan elspis ändå in på 50-talet. Där kardades ullen, för att sedan spinnas och till slut vävas. Vävstolen stod i köket under vävperioden. När den tiden var över, flyttade träställningen för sättpotatis in.
I köket vistades den stora familjen + katt och hund. Jag har minne av en tik som fick valpar och fick ligga i köket.
När sommaren kom, flyttade man till den s.k. Sommarstugan som var ett mindre hus tvärs över gården.
Och det var då den Stora Städningen började. Allt, som gick, togs ut på gården för att skuras eller tvättas och det som slitits under vintern fick ny färg.
Sedan fick huset vila under resten av sommaren, till att alla flyttade in igen till hösten.

Trots av vi systrar lämnat det hemmet för länge sedan, pratar vi om ”Vårstädningen” under den här årstiden. Ingen av oss lever samma liv som då, med ull som skall kardas, eller potatis som ligger för att gro – men vi fortsätter ändå att vårstäda.
Pratade med min äldsta syster idag och hon sade att ”Jag skall nog sluta vårstäda, nu..” – men jag tror inte på det. Nästa vår ringer vi återigen till varandra för att fråga:
– ”Har du börjat vårstäda?” Om vi lever förstås.


Jag städar nästan allt från tak till golv, med Såpa och återanvänd skurduk. Mitt hushåll består, förutom av mig, av två hundar och två katter – och de tappar hår + rör om damm.
Dessutom eldar jag i vedspis hela vintern, som ryker in ibland.
Det behövs alltså Vårstädas.


Man städar förstås för att få bort fett och damm, men lika viktigt är att gå igenom alla skåp och lådor. Allt som är kantstött eller sprucket, slänger jag. Jag tror inte vi skall omge oss med saker som är trasiga.
Vi vill ju ha ett helt liv och då ska även föremålen vara hela och rena.

Idag beräknar jag vara klar med Vårstädningen. Det är viktigt att den är avslutad innan jobbet ute på gården börjar. Mitt jordbruk är ju inte i samma skala om i Tornedalshemmet, men mitt lilla grönsaksland kräver ändå sitt: komposten skall myllas ner och sedan skall alla plantor ut i jorden.