Livet, Vävning

Ha det trevligt

Idag har det varit riktigt trevligt.
Och visst är ”trevligt” ett så bra ord?
”Kul” och ”roligt” är för mycket på något sätt, men ”trevligt” är precis lagom.
Nu har inte jag helt själv kommit fram till denna slutsats om ords betydelse, utan det fick vi höra vid ett av alla möten idag.
Så vad har jag då gjort – som varit trevligt?
Ja, vi for till Pajala på marknad; trots regnet. Vi började med att gå på marknaden, för att sedan gå till Laestadiusmuseet…


…där vi bl.a fick se det här vackra skåpet. Skåpet är inte så märkvärdigt, men färgen är fin: pastelligt i bra färgkombination.


Lite frusna och blöta, for vi vidare till hembyn för att hälsa på syster.
Syster är stor djurvän, så Love och Sampo fick naturligtvis följa med in.


Eftersom vi alla gillar handarbete, så pratade vi en del om garner och stickor.
Syster har ett STORT lager garn i olika kvalitéer och färger – och jag fick med mig de här vackra garnerna till framtida vävningen.
Vävningen har känts som ett alltför stort projekt, men nu fick jag mer energi att i alla fall tänka på vävning till hösten.
De andra fick med sig garn till stickning, så vi for hem med fyllda kassar och laddade med inspiration.


Det här är ett exempel på att ”ha det trevligt”: vi satt kring matbordet för att både äta och samtala, medan hundarna låg under bordet och fick agera fotvärmare.

Mätta och belåtna, for vi hem i regnet. Nöjda med en trevlig dag.

Vävning

Vävstolen har anlänt

Nu har jag en vävstol!
Inte den breda jag hittat i Boden, utan en smalare Glimåkra, från Bumerang här i stan. Och till och med samma pris: 200 kr.
Boden vävstolen skänktes till Pingskyrkans Second-hand där och jag blev lycklig ägare till den här.
Det var så roligt att bära in alla delar i arbetsrummet och nu få vänta till midsommarveckan då systrarna får hjälpa till att montera den.
Bumerang här i stan är ju min absoluta favoritaffär med så trevlig personal. När jag bar ut delarna i bilen, kom en hjälpsam personal fram till mig för att hjälpa till.
– Har du någon gubbe hemma som kan hjälpa till att montera vävstolen? frågade han vänligt.
Jag blev nästan full i skratt, för att väva har varit en typisk kvinnosyssla.
Så att montera upp en vävstol; det kan kvinnor. Vilket jag också svarade honom; lika vänligt som han frågade.
Mannens kommentar var i all välmening och jag tror han utgick ifrån det han såg framför sig: en massa olika trädetaljer – som skall bilda en hållbar helhet.
Och han hade en poäng: man måste vara åtminstone två för att montera upp en vävstol.

Förra veckan hittade jag det här fina rostiga röret på vår morgonpromenad. Jag tänkte redan då att den kan jag använda som behållare för olika käppar och spröt som behövs vid vävning.

Och den passar perfekt för det.

 

 

 


Det här har verkligen varit en kreativ vår.
Det började med att jag sydde kuddöverdrag av gamla dukar och sedan började jag måla golv. Mitt senaste brunockra golv är hallgolvet och det blev så fint. Jag gillar färgen och förstår varför den var så vanlig i Tornedalen: den är varm och jordnära.
Jag som varit lite av perfektionist är så glad att jag lyckades hoppa över momentet: ”Slipa golvet”.
Jag har alltså bara putsat lite lätt med sandpapper där trät flisat och sedan målartvättat det.
Nu ser man förstås lite av slitaget under färgen, trots tre lager färg – men det gör inget.
Jag har bott här i 26 år, så då måste det ju få synas.

Jag tror att kreativitet växer fram om man har TID och är nöjd med den situation man befinner sig i. TID har jag, trots att jag jobbat en del hela våren – och nöjd är jag (äntligen) över att får vara ledig  och få göra det som jag inte hann med förut.
Så nu ser jag fram emot att få väva, men det blir nog först framåt augusti. Först har jag besök från när och fjärran – och sedan skall jag återigen jobba på Hemtjänsten här i stan. Hela sommaren, men bara halvtid så jag får gott om tid att ta hand om mitt andra Projekt: Köksträdgården.